Betala senare inom 30 dagar
Returnera upp till 60 dagar senare
Beställt före 19:00, skickas samma dag
Fri frakt på beställningar över 499,-

Sensorer

Inga produkter hittades

Hoppsan! Vi kunde inte hitta några produkter som matchar dina kriterier. Vänligen justera dina kriterier.

Filter
    Varukorg

    Din varukorg är tom

    Vet du inte var du ska börja? Prova dessa kategorier:

    Totalt Inklusive moms
    0,00
    • Betala senare inom 30 dagar
    • Returnera upp till 60 dagar senare
    • Beställt före 19:00, skickas samma dag
    • Fri frakt på beställningar över 499,-

    Så fungerar sensorer

    Principen bakom sensorer för ljusstyrning är att de upptäcker specifika miljöfaktorer, såsom rörelse eller mängden ljus. Beroende på användningsområde och önskad noggrannhet finns olika typer av sensorer tillgängliga.

    Så fungerar rörelsesensorer

    Rörelsesensorer registrerar rörelse inom ett förbestämt detektionsområde och aktiverar sedan en ansluten enhet, såsom belysning. Det finns flera detektionstekniker:

    • PIR-sensorer (Passiv infraröd): Dessa är de vanligaste rörelsesensorerna. En PIR-sensor reagerar på förändringar i infraröd strålning (värme) inom sitt detektionsfält, till exempel kroppsvärme från människor eller djur. När en temperaturskillnad upptäcks mellan ett objekt och dess omgivning alstras en elektrisk signal. Dessa sensorer fungerar inte genom väggar eller glas.
    • HF-sensorer (Högfrekvens): Dessa aktiva sensorer sänder ut elektromagnetiska vågor i högfrekvensområdet. Dessa vågor reflekteras av objekt och levande varelser. Rörelse registreras genom förändringar i frekvensen på de reflekterade vågorna, med hjälp av dopplereffekten. HF-sensorer är oberoende av temperatur och kan detektera genom tunna material såsom glas, trä eller gipsskivor, vilket möjliggör dold installation.
    • Ultraljudssensorer: Dessa sensorer avger högfrekventa ljudvågor och mäter återreflektionen. Precis som HF-sensorer reagerar de på alla rörelser oavsett temperatur, och kan detektera genom vissa material.

    Rörelsesensorer kan ställas in för räckvidd (hur långt sensorn registrerar), hur länge ljuset är tänt efter aktivering samt ljuskänslighet (vid vilken skymningsnivå sensorn aktiveras).

    Så fungerar skymningsreläer

    Ett skymningsrelä, även kallat dag-/nattsensor eller ljussensor, mäter mängden omgivande ljus (lux). Så snart ljusnivån sjunker under en förinställd nivå tänds den anslutna belysningen automatiskt. När det blir ljusare släcks belysningen igen automatiskt. Denna typ av sensor används ofta för gatubelysning, trädgårdsbelysning eller reklambelysning.

    Känsligheten på ett skymningsrelä är ofta justerbar så att du kan bestämma vid vilken ljusstyrka (uttryckt i lux) belysningen ska tändas eller släckas. Många skymningsreläer har även en justerbar fördröjning så att tillfälliga ljusförändringar (t.ex. åskblixt eller billyktor) inte omedelbart tänder eller släcker belysningen i onödan.

    Praktiska användningsområden för sensorer

    Integrering av rörelsesensorer och skymningsreläer ger många fördelar i olika miljöer. Dessa smarta tillägg bidrar både till komfort och funktionalitet.

    Ljusstyrning för bekvämlighet och energibesparing

    • Utomhusbelysning: Sensorer används ofta för utomhusbelysning vid entréer, uppfarter eller bakgårdar. En rörelsesensor tänder belysningen vid ankomst eller när ovälkomna besökare upptäcks, vilket ger trygghet och ett välkomnande intryck. Ett skymningsrelä ser till att trädgårdsbelysningen tänds automatiskt vid skymning och släcks vid gryning, vilket bidrar till en trevlig atmosfär utan onödig energiförbrukning.
    • Korridorer och förråd: Inomhus lämpar sig rörelsesensorer för utrymmen där konstant ljus inte behövs, exempelvis korridorer, trapphus, källare eller förråd. Ljuset tänds automatiskt när någon kommer in och släcks igen när ingen rörelse uppfattas, vilket sparar energi och undviker onödig belysning.
    • Offentliga utrymmen: I offentliga byggnader såsom skolor, kontor eller lager ser sensorer till att belysningen endast är på när människor finns på plats, vilket leder till betydande energibesparing.

    Sensorer för ökad säkerhet

    Förutom att styra belysningen bidrar sensorer även till fastighetens säkerhet.

    • Inbrottsförebyggande: Utomhusbelysning som tänds automatiskt vid rörelse kan avskräcka potentiella inbrottstjuvar. Vissa sensorer kan även kopplas till larmsystem.
    • Orientering och fallprevention: Belysning av gångvägar och trappor med rörelsesensorer minskar risken för att snubbla i mörker.

    Viktiga faktorer vid val och installation av sensorer

    För en funktionell och hållbar installation behöver flera tekniska aspekter beaktas.

    Att välja rätt sensor

    • IP-klassificering: För utomhusbruk är IP-klassningen (Ingress Protection) mycket viktig. Den anger skydd mot damm och vatten.
      • IP44: Stänksäker, lämplig för skyddade utomhusmiljöer.
      • IP54/IP55: Skyddad mot damm och stänkvatten, passar de flesta utomhusförhållanden.
      • IP65: Spolsäker och helt dammtät, lämpad för utsatta platser och direkt vattenkontakt.
    • Detekteringsområde och vinkel: Dessa specifikationer avgör vilket område sensorn täcker. Tänk på monteringshöjd och eventuella hinder som kan påverka räckvidden. Sensorer med större detekteringsvinkel (t.ex. 180° eller 360°) passar större ytor.
    • Ljuskänslighet (lux): Justerbar med skymningsreläer och vissa rörelsesensorer. Detta avgör vid vilket omgivningsljus sensorn aktiveras.
    • Maximal belastning: Kontrollera alltid sensorernas maximala brytförmåga (i Watt) för att säkerställa att den kan styra den anslutna belysningen.
    • Strömförsörjning: Sensorer finns både för nätspänning (230V) eller batteridrivna för trådlösa installationer. Valet beror på plats och tillgång till eluttag.

    Praktiska installationsfrågor och lösningar

    God planering är avgörande för en lyckad installation. Nedan följer vanliga frågor och lösningar.

    Hur kopplar jag en rörelsesensor till min utomhuslampa?

    Att koppla in en rörelsesensor kräver noggranna steg och god förståelse för elinstallation. Den vanligaste kopplingen består av tre ledare: fas (brun), tändtråd (svart) och nolla (blå), samt skyddsjord (gul/grön) för säkerhet.

    1. Stäng av strömmen till aktuell grupp i elcentralen för säkerhets skull. Använd spänningsprovare för att försäkra dig om att strömmen är bruten.
    2. Bestäm önskad monteringsplats för sensorn. Ta hänsyn till detektionsområdet och undvik hinder som kan påverka funktionen.
    3. Anslut den bruna fasledaren till L på sensorn. Den svarta tändtråden till lampan kopplas till L1. Den blå neutralledaren till N på sensorn och gul/grön skyddsjord till jordningssymbolen.
    4. Montera sensorn säkert på väggen. För utomhussensorer, se till att kabelgenomföringen är vattentät, t.ex. med hartsfogar eller passande genomföringsnippel i kopplingsdosa.
    5. När allt är monterat kontrollera alla anslutningar och slå på strömmen igen. Testa sensorn och justera önskade parametrar såsom ljuskänslighet och inkopplingstid.

    Vad är skillnaden mellan en rörelsedetektor och en närvarodetektor?

    Tekniken är liknande men rörelsedetektorer och närvarodetektorer skiljer sig i känslighet och användningsområde.

    • Rörelsedetektor: Reagerar på större, tydliga rörelser. När rörelsen upphör börjar timern räkna och ljuset släcks efter inställd tid. Passar för korridorer, uppfarter eller utomhus där kortvarig närvaro räcker.
    • Närvarodetektor: Dessa sensorer är mycket känsligare och registrerar även mycket små rörelser, som tangenttryckning eller bläddring. De är gjorda för att upptäcka kontinuerlig närvaro och håller därmed ljuset tänt så länge någon sorts rörelse registreras, även de allra minsta. Närvarodetektorer passar särskilt i kontor, mötesrum eller toaletter där folk vistas längre tider och gör små rörelser.

    Var ska jag installera sensorn för att undvika falsklarm?

    Korrekt placering är viktigt för att undvika oönskade aktiveringar (falsklarm) och säkerställa tillförlitlig funktion.

    • Undvik direkt solljus: Installera inte sensorer där de får direkt solsken, eftersom plötsliga temperaturförändringar i sensorn själv (för PIR) eller snabba ljusförändringar (för skymningsrelä) kan orsaka oönskad aktivering.
    • Undvik värmekällor: PIR-sensorer bör inte placeras nära värmekällor som ventilationsutblås, luftkonditionering eller element, eftersom detta kan påverka sensorns reaktion.
    • Undvik hinder: Se till att detektionsområdet är fritt från hinder som träd, buskar, flaggor eller bilar som kan oavsiktligt aktivera eller blockera sensorn.
    • Optimal monteringshöjd: Följ sensorernas specifikationer för rekommenderad monteringshöjd. Det påverkar avkänningsområdets effektivitet och känslighet. För utomhussensorer rekommenderas ofta en höjd på 2 till 3 meter.

    Genom att ta hänsyn till dessa praktiska faktorer vid val och installation skapar du ett effektivt och problemfritt automatiskt belysningssystem med sensorer.